Semester, ja tack!

Nu har jag äntligen semester!! Och det behövdes, för jag hade inte kunnat stå ut en dag till. I morse bråkde allt med mig. Först trodde jag att jag hade försovit mig (det hade jag inte) och sen tappade jag allt jag höll i, kläderna samarbetade inte och allt var skitstörigt rent ut sagt. Och på jobbet hände det ingenting, helt dött och tiden sniglade fram… Men nu ska jag njuuuta av att vara ledig i 3 veckor!!

Imorgon ska jag ta lite sovmorgon, men ändå gå upp i ordentlig tid, för att städa lite och så här hemma. Jag ska också luncha med min pappa och förhoppningsvis hämta ut ett paket åt sambon (om DHL och Bring kan lokalisera det). Jag måste också tvätta, tvätta och tvätta lite till. På kvällen kommer äntligen sambon hem efter att ha jobbat borta i 14 dagar! Som jag saknat honom, men katten har nog varit den som saknat honom mest haha. På lördag åker vi sen till en stuga utanför Lönsboda med  lillasyster, hennes sambo och barnen, vi stannar där en vecka. Hoppas vädret blir bra.

Jag ska inte tänka på jobb alls, så det så!

All the time you laugh you wait you cry

Nu kommer ett sånt där deppigt inlägg igen. Min hjärna är fylld av en grå, trött massa och det blir mörkare och mörkare. 10 arbetsdagar kvar till semestern, men inte ens det håller humöret uppe.

Min kollega slutade idag. Det är liksom slut nu och på måndag jobbar jag ihop med en annan. Det kommer säkert gå bra, men jag och min (nu f.d) kollega har jobbat tillsammans i mer än ett år och haft en jättebra samarbete och klickade bra redan från början, så det känns tungt. Jävligt tungt. 

För en stund sen fick jag skitdåliga nyheter och nu ser det ut som att vår lilla familjesemester inte blir av. Har verkligen sett fram emot den men det är som vanligt, det jag ser fram emot händer sällan. Såklart så tog vi inget avbokningsskydd för ”vi kommer ju inte ångra oss”, men tänkte inte på att andra saker kan hända!

Och mitt i allt mitt mörker så åker min sambo iväg imorgon och är borta i 2 veckor. Har alltså inte ens honom här som stöd. Så livet suger lite just nu. Men det blir bättre. Det är ju snart semester!

Glad midsommar

Det har dundrat, blixtrat och regnat hela natten, men nu lyser solen och detta är första midsommaraftonen på länge som jag är på bra humör!

I år fick jag bestämma firandet och det gör vi hos syster. Vi ska fira min systerson i efterskott, han fyllde 3 förra helgen, grilla och bara vara. Ingen sill, ingen potatis, inga sånger och inga planerade lekar, så skönt!

Glad midsommar till er!

men jag ska inte gråta trots att hjärtat fungerar

Det är inte mitt jävla utseende och kropp som gör mig ledsen just nu (så ytlig är jag faktiskt inte). Det har slagit mig rätt så hårt att nu är det snart över, om ungefär en vecka så slutar min kollega och sen är det bara så. Över. Slut. Framtiden känns liksom oviss.

Samtidigt så är min kropp och min hjärna så trötta. Nu behöver jag semester, men jag är redan stressad över att komma tillbaka från semestern. Hur sjukt är inte det då?? Fatta hur många mail och problem det kan komma under tre veckor… Vill inte behöva stressa innan semestern ens börjat. 16 arbetsdagar kvar.

Nu ska jag kolla på klänningar igen. Tack Ania för tipset om Whoops! Ska åka dit någon dag och titta :)

Klänningar…..

Jag köpte två klänningar. Testade de idag och nu mår jag bara dåligt. Hatar min kropp, verkligen avskyr. Och tycker sådär om min sambo. Han kommenterade direkt att jag såg ut som en tant och då känner man ju sig jättepeppad.

Den första klänningen var okej, jag kände mig bekväm i modellen men jag har för små bröst för den. Mina, tydligen obefintliga, bröst gjorde att klänningen blev för pösig och en mindre storlek får jag aldrig på mig, pga breda höfter.
Den andra klänningen såg heelt annorlunda ut än på hemsidan och även om den var fin (på någon med, igen, större bröst) så passade den inte för ett persiskt bröllop. Så, det blir att skicka tillbaka. Dessa var de enda två klänningarna på hela sidan som jag ens tyckte lite om, de andra kan jag inte bära pga mina ärr eller för att de helt enkelt inte är min stil.

Tillbaka på ruta 1, och jag känner mig beredd på att strunta i det där bröllopet. Visst, jag har fått visum, men vi har ändå inte bokat några biljetter så… Synd att jag inte hinner operera mig innan bröloppet.

Juni

Jag har längtat efter juni, men samtidigt inte velat att denna månaden skulle komma. Det är sommar, nedräkning till semestern kan börja på allvar och det är en rätt bra månad, minus midsommar och förändringar på jobbet- vilket alltså är det jag inte längtat efter.

Jag är arg på mig själv för att jag är så jävla mesig och inte står upp för det jag känner och tycker. Istället går jag runt och har ångest. Jag känner att jag är en sämre människa och att jag helt enkelt inte har något att säga till om längre, hela dynamiken är förändrad. Och jag har varit i denna situationen tidigare och  har samma magkänsla. Magkänslan har sällan fel. Då kanske det är dags att gå vidare?

Nä, det blir säkert bra. Jag tog i alla fall mitt cellprov igår trots att jag var så nervös att jag svettades som en gris. Spände mig så mycket att jag fick ont denna gången också, men jag gick dit i alla fall! Och idag fyller min lillasyster år, så stort grattis till henne!

Cellprov och klänningar

Imorgon är det tänkt att jag ska gå och ta cellprov. Om jag vågar. Jag missade den förra tiden på grund av flytten och en del ångest. Det första provet gjorde ont och jag kände obehag långt efter vilket har satt sina spår men det är jätteviktigt att gå och ta detta provet! Så jag ska samla på mig lite mod.

I övrigt så scannar jag Internet efter en klänning att ha på mig på min sambos brors bröllop i sommar. Hittar ingenting jag gillar! Det enda direktivet jag fått är att ha ”en lite finare klänning” och att den inte är från H&M?? Bröllopet är i Iran, men just då behöver jag inte ha slöja eller vara täckt, men jag känner mig mest bekväm i långklänning om det nu är klänning jag ska ha på mig. Och jag vill inte lägga en halv förmögenhet på den. Så, ja. Lätt ju! Men, det ska nog bli bra. Cellprovet också.

Ge henne världen

Hade jag kunnat så hade jag gett min lillasyster hela världen. Just nu känner jag mig så väldigt ”storasyster-ig”, men hon är allt för mig och förtjänar allt bra. Det är svårt att ge henne världen, så nu när hon snart fyller år så ska jag försöka att ge henne lite avkoppling och tid till att få göra annat, måste bara komma på vad…

Annars rullar livet på, jag och sambon jobbar om varandra men njuter av den tiden vi har ihop. Jobbet går bra men snart slutar min kollega slutar snart och det är jobbigt. Sedan sist så har jag spenderat tid med mina systrar, planerat semester, tittat på klänningar att ha på iranskt bröllop (i Iran!), klappat katten och druckit vin. Och ja, jag mår bra (förutom lite ont i halsen just nu), jag har inget att klaga på riktigt. Sommaren ska ju komma tillbaka nästa vecka och det är ju nice!

Hoppas att ni har det bra!

You’re my religion

Freedag, äntligen fredag! Jag lyssnar på Lana Del Rey och dricker vin, för det måste man ju göra när man lyssnar på Lana (och för att jag faktiskt dricker vin igen efter nästan ett helt vitt år). Sambon sitter på kontoret med sin vän och håller på med penga-saker som jag inte orkar sätta mig in i. Han har köpt en ny bil förresten och är mycket lycklig över det. Det får han vara, han har tjatat om den jäkla bilen i flera år nu.

Helgen är än så länge oplanerad och det känns rätt skönt. Jag är i princip helt återställd nu sen min sjuka förra veckan. Jag har seriöst aldrig varit så sjuk i mitt liv, hade feber fram till lördagen och så ont i halsen att jag knappt kunde svälja eller öppna munnen. Fy. Jag ska aldrig, aldrig, aldrig gå sjuk till jobbet igen. Inte värt det. Är fortfarande lite snuvig och hostig, en vecka senare.

Hoppas att ni får en trevlig helg!

Sjuk, igen!

Jag är seriöst sjuk igen! Fick hög feber igår eftermiddag och den vill inte försvinna trots en massa pillerknaprande. Kan också vara för att jag gick till jobbet imorse. Hade inte så mycket val, veckan efter påsk och jag är dessutom back-up för en som har semester denna veckan. Tänkte gå hem runt 10-tiden, men det blev så mycket att göra att det bara var at ta några fler tabletter och fortsätta. Jag har dessutom redan varit sjuk denna månaden och jag vill inte hamna i en jobbig situation. Vad som hänt på gamla jobb ligger fortfarande och spökar.

Nu är jag megaförkyld och imorgon ska jag till tandläkaren. Också en bra kombo. Heja mitt immunförsvar!